Övergården

Dagen innan PIP startar, sista dagen vi är ensamma på vår semester. Tog sovmorgon o myste lite extra imorse. Var tvungen att ta en sväng till stan, vi är oftare i stan nu på semestern än när vi jobbar. Men systemet var ett MÅSTE! Var rejält urplockat och tänk då hur det ser ut på lördag, sista dagen på Putte i parken.

Johan har äntligen köpt en biljett, alla tre dagar ska vi dit. Det blir jag, Johan, Johans bröder Daniel och Emanuel och Daniels tjej Emma. Sen kommer Emanuels kompisar Tommy och Mattias. Full rulle. Första gången vi träffar Emma, ska bli roligt att se vad det är för sorts tjej som har fått Daniel att fastna i kärlekens träsk. Han är så djupt nere att det blir svårt att ta sig upp igen. Hoppas verkligen att hon är lika fast i leran.

Den kvava värmen är äckligt klibbig, skulle behövas en riktig urladdning, som den i måndags. Något häftigare var det länge sen vi var med om. Ett riktigt fyrverkeri av blixtar.

Nu ska jag och Viggo träna på att hämta bollen och sen ska vi träna på att valla höns, det är skillnaden mellan att valla och jaga som vi försöker slipa lite på. ;-p

När jag kom tillbaka från min kvällspromenad med hunden så berättar Johan att han haft en mysig kattupplevelse. Han gick i lagårn för att lämna en grej och då såg han Rasmus bland veteranbilarna men ha nsprang och gömde sig direkt. Då ropade Johan hans namn några gånger och vem tittar fram då, o en söt grå liten sak. Johan fick klappa honom och dom gick runt utanför lagårn och Johan sågade upp ett hål längst ner i dörren och gick runt och visade Rasmus att han kunde gå in och ut genom hålet. Sen stängde han dörren och vem tittade ut genom hålet?!

Sen när vi står och pratar så hör vi någon jama, då sitter Rasmus i fönstret på lagårn och tittar på os, jag går dit o ropa lite och han kilar ut genom sitt hål på en gång. Vi gick runt ute och han rör sig verkligen avslappnat utomhus nu.
Sen i söndags har utvecklingen gåt superfort, nu går han in och ut lite som han behagar och alldeles innan vi gick in så kom han framspringandes till oss men då morrade Viggo till så Rasmus kilade iväg en bit bort, hem till lagårn.

Nu när Rasmus verkar hemmastadd blir nästa projekt att tämja Viggo...

Är det här någon mobbingsida?? Tror alla att jag är helt slut i huvudet, det verkar som om folk tror att jag hämtar katter för att ta hem och ha ihjäl. Det låter på kommentarerna som om jag släppt katterna rakt ut i skogen.
Varför läsa en blogg där någon man inte känner skriver för att bara svara och vara elak. Tror ni att jag njuter av att katterna är borta??
Jag hade gjort iordning ett hörn i vår lagård där alla saker från förra hemmet fanns, deras filtar, deras säng, klöspelare mat och vattenskålar och deras kattlåda.

Om jag hade vetat att Elsa skulle smita ut till ladudelen där vi förvarar hö och andra saker genom en liten glipa i dörren och sen försvinna så hade jag ju naturligtvis aldrig hämtat katterna, tror folk att jag sitter hemma och skrattar av glädje för att Elsa kanske är död. Då hade det varit mer humant att ta dem till veterinären.

Den tidigare ägaren har hela tiden vetat om att katterna aldrig skulle få bo i huset eftersom jag är allergisk. Om hon hela tiden vetat om att katterna skulle få bo i lagårn och skulle släppas ut i den och hon trodde minsta lilla att det inte skulle gå bra så hade hon nog inte lämnat katterna till mig. Men nu blev det som det blev och helt plötsligt är jag en djurplågare av sällan skådat slag och det går bra att skylla allting på MIG! JAg vet att det var jag som släppte dem i lagårn men det var ju för tusan där dem skulle bo.
Skärp er för fan!

Nu är det mindre än en vecka kvar innan jag börjar jobba igen och känslorna som finns inom är tvivelaktiga, jag vill inte jobba. Jag vill verkligen inte tillbaka till jobbet. Var in och hyrde en film i söndags, Anders stod i kassan och såg helt förstörd ut, det såg förjävligt ut i hela butiken. Flera var sjuka så Anders fick åka från sommarstugan för att ställa sig på jobbet, Sofie fick jobba både eftermiddag och natt och både kylen o frysen var trasiga. Ingenting i hela butiken var påfyllt och ingenting var städat.
Jag rös i hela kroppen och tackade gud för att jag var ledig. Jag borde verkligen inte jobba kvar, jag vill ju inte det men VAD SKA JAG GÖRA ISTÄLLET??
Jag har ju ingen aning, allt jag har satsat på och som finns med i mina planer har hela tiden varit på det privata planet, vi har Övergården, det mest underbara stället på hela jorden, vi har Viggo, vi har katten och hönsen. Vi har ett otroligt stabilt och härligt förhållande jag o Johan, vi är förlovade och vill verkligen av hela våra hjärtan leva tillsammans resten av livet. Vi vill ha fler djur och flera barn.
Men jag har ingen aning om vad jag vill jobba med. Jag fyller ändå snart 25, borde jag inte göra något snart. Men hur bra är det att seriöst fundera på att byta om job om vi vill ha barn snart, kommer första dagen på nya stället o säger att man ska var hemma i ett år. Och vart ska jag jobba och med vad.

Eftersom jag inte kommer någon vart med funderingar så går jag över till annat istället.
Vi hämtade två katter men vi har bara en katt kvar. Rasmus har kommit fram från sitt gömställe och bestämt sig för att han och jag ska vara kompisar. Dem tre senaste dagarna har jag suttit långa stunder i lagårn med honom och kliat och klappat. Första gången höll jag på att somna innan han kom fram en idag hann jag inte ens öppna boken förrän jag hörde pinglan i hans halsband och han strök sig mot mina ben. Jag är  så glad över att han kommit fram men mitt hjärta gör ont för Elsas skull, vi har fortfarande inte sett röken av henne.
Rasmus blir modigare och modigare, igår så gick vi ut en snabbis, han gick till dörren som stod på glänt och tittade ut då öppade jag helt och gick ut o satte mig på en stol en meter utanför, då hoppade han ut och gick runt utemöblerna  någon minut, nosade i gräset och sen gick han in igen. Idag när jag gick ut o satte mig i dörröppingen så gick han ut direkt och gick runt och nosade och kröp till och med in under lagårn så jag är helt säker på att han börjat utforska omgivningarna för sig själv. Så roligt, jag kände igår att han fått någon fästing i nacken så därför tror jag att han varit ute utan mig. Jag hade på honom fästingmedel för katter som jag köpte på apoteket så vi får väl se om det hjälper.
Rasmus är fortfarande livrädd för Johan så jag är än så länge hans enda sällskap.
Men det är så skönt att han är tillbaka.

Har haft mormor och Gösta här på besök idag vilket innebär att jag suttit still sen tio imorse, det enda man gör är att sitta vid bordet och försöker hålla konversationen igång. Fikar, äter och fikar. Så det blir en power walk med Viggo innan vi lägger oss. Vi går vår vanliga säng på 8 kilometer så att vi kan sova bra sen.
Snart börjar PIP och camping Övergården öppnar för säsongen.
Ska bli både roligt och jobbigt. Men det är ju över på söndag. Får tänka tillbaka på det roliga och glömma det jobbiga.

Tog ner byggställningen idag, den har varit uppe i 2 år så huset känns naket men otroligt vackert. Ska ut och fota nu så jag bjuder på ett kort snart,

Jag har haft två riktigt dåliga dagar, trodde att det skulle bli jätteskönt med semester tilsammans med Johan. Vi skulle vara hemma o mysa o bara ta det lugnt.

Det började med att vi hämtade katterna igår, sen har det bara gått utför. Riktigt mycket utför.
Är jätteledsen och tycker att semestern är förstörd.
Har kommit fram till att det var absolut ingen bra idé att ta hit katterna. Ångrar mig jättemycket men nu är det för sent.
Dem är borta båda två, förhoppningsvis gömmer sig dem någonstans men vart?! Vi har letat överallt och lockat på ala sätt som går, men dem känner ju inte oss så varför skulle dem komma fram.

Elsa har vi inte sett sen igår, hon gömde sig på en gång, Rasmus såg jag sist igår kväll när jag skulle lägga mig, då hade han gått runt o nosat ett bra tag, ätit lite mat men vågade inte riktigt gå ut genom dörren till ladan utan kikade mest ut.  Hur kunde jag vara så dum att jag trodde att två innekatter kunde komma o bo hos oss??  Jag kan inte göra något annat än att hålla tummarna för att dem kommer fram om ett tag. Känner mig så maktlös.
Allt är bara bajs, måste ut och springa med Viggo så att jag springer av mig lite aggressioner.

När det är mindre än en månad innan Susana, Jeimys syster åker hem till Colombia så går Jeimy och bryter foten. :-(
Var ute i lördags och hade nya högklackade skor, skulle gå över en gräsmatta men snubblar och det gör ont som fan men ändå går hon ända till bilen och åker hem och lägger sig. Men imorse när hon vaknade så skrek hon av smärta, det blev akuten och gipsad fot upp till under knät. i 10 veckor!!!!!
Tur att vi redan har varit på Liseberg för nu blir Jeimy liggandes på soffan ändå tills Susana åker hem. Inte så illa kanske men när jag var där ikväll så hade hon sååå ont och var riktigt deppig. Vilket är fullt förståeligt. Hon kan ju inte ens bada om det blir något sommarväder nån gång.


Så här såg jag ut imorse när jag vaknade, och jag vet att vi är galna Madde men det är så mysigt att sova i tält. Vi har ju liksom semester och om man inte har tid att åka bort så kan man väl få slå upp ett tält på gården. Det var hur mysigt som helst vill jag tillägga. Första gången Viggo tältade men det gick hur bra som helst. Han är så underbar, nöjd med vad som helst, bara han får vara nära oss.

 

Imorgon hämtar vi katterna i Örebro, ska bli spännande att se hur allting blir.
Pratade med mamma idag, på torsdag kommer mamma, pappa, Daniel o Maja och stannar ändå till på söndag. Ska bli sååå skönt.

Försöker övertala Johan att vi ska krypa in i tältet igen men han verkar ganska negativ ikväll, kanske beror på att det spöregnat hela dagen, men det skulle ju bara förhöja mysighetsgraden, tycker jag iaf...

Första dagen på min två veckor långa semester och jag börjar med att sova till halv tolv, första gången på flera år. Och bara den meningen gör att jag känner mig riktigt gammal. :-(
Var på inflyttningsfest hos min bästa vän Jeimy igår, jag, Johan och Linda åkte dit. Viggo följde självklart med.
Var riktigt trevligt, tills helt plötsligt när klockan inte ens var tolv så börjar folk packa ihop och ska dra till Woodys, kom igen, man vill inte vara på Woodys!
Och varför ska alla människor hela tiden gå ut på krogen för?! Vad är det för fel med en helt vanlig hederlig privatfest? Jag har försökt ett antal gånger men det måste vara något magiskt med klockslaget tolv, för helt plötsligt är det som att hemmet inte duger längre, krogen hägrar som en oas. Jag har aldrig förstått varför, jag tycker också att det är roligt att gå på krogen det är inte det, men varför kan man inte stanna hemma hos någon hela natten för? Folk kan däcka vart som helst, vi kan ha hunden med oss, man slipper köa när man ska kissa och spriten är mycket billigare. Man kan spela spel, röka hur mycket man vill och man kan spela vilken musik som helst.
Igår kväll försökte Birgitta lära mig  att dansa salsa, eftersom hälften av alla på festen var latinos åsk na ni ju tänka er hur stel o otaktfull jag kände mig. Det går inte, jag har inte och kommer aldrig att ha rytmen i blodet och det är tråkigt för det är riktigt roligt att dansa.

Den här lördagen har jag spenderat på Kristinehamns crossbana, Johan har tjatat på att jag ska följa med när han tränar och jag har skjutit upp det alldeles för länge eftersom det är så tråkigt att sitta och titta på någon som kör runt, runt på en bana som är så stor att man bara ser en glimt att åkaren någon gång ibland. Swish, sen dröjer det fyra minuter och sen ett till Swish! Roligt!
Men jag hade lovat så det vara bara att ta med sig en brassestol, en påse ostbågar och boken jag lånade av chefen.
Stannade på ICA maxi på hemvägen och hittade lite kläder till både Vilma och Josefin, dem hade rea på riktigt mycket kläder så det blev två långärmade t-shirtar åt Vilma som bara kostade 19:- styck och två stycken åt Josefin, den ena kostade 19 och den andra 39:- Känner mig vuxen när jag köper barnkläder men det är så roligt. Jag kommer att bli ruinerad om jag får en dotter nån gång, det finns så otroligt mycket fint.

Nu är det dags för hemrullade köttbullar och färsk potatis, släppte ut hönsen idag och blev nästan översprungen, dem har inte varit ute sen i torsdags så dem pickade i backen så mycket att dem säkert kommer att ha träningsvärk imorgon :-)

Måste ringa mamma ikväll, dem har kommit hem från Åland idag och ska komma hit o hälsa på nu i veckan som kommer men vi har inte ens bestämt när dem ska komma. Ska bli roigt, var ett tag sen dem var här. Eftersom jag älskar vårat ställe så mycket så tycker jag enormt mycket om när folk är här och hälsar på.

Dags att rulla köttbullar nu!

Jag o Johan var ute o sprang med Viggo idag för första gången på flera månader. Det funkade riktigt bra, Viggo tycker det är roligt, vill inte ens stanna o nosa utan bara drar i sin lilla sele.
På vägen upp i skogen in mot Värmlands gränsen så kommer det en bil o då var det en skogsägare där som tydligen är pensionerad polis som bor i Åsbergstorp. Sen blev vi kvar på den fläcken i säkert 30-40 minuter.
Hann både bli kall o myggbiten o Viggo blev väldigt rastlös. Fick reda på allting som händer omkring oss och en miljon fler saker.
När han åkte senare så jämförde vi honom med Skägg-Janne men en mycket trevligare variant av honom. Men det bara sprutar ord ur munnen på dem båda, man blir kvar mycket längre än det var meningen.
Men den pensionerade polisen kan säkert berätta lite mer historia för oss om våran gård, vi fick redan namn på en som bott här för länge sen. Stig Lindblad, det namnet har vi stött på skrivet på någon sak som legat i något uthus. Han hade tydligen en liten affär i uthuset där han sålde glass, cigaretter och hästgrejer, typ sadlar och sånt.
Mer sånt vill vi höra.

Imorgon är det inflyttningsfest i Jeimys nya hus tillsammans med Susana. Kommer sakna henne när hon åker även fast jag knappt kan prata med henne. Förstå då vad tomt det kommer att bli för Jeimy, två systrar som inte träffats på tolv år och den ena bor i Sverige och den andra kvar i Colombia. Herregud nu har dem levt tillsammans dag och natt i en månad, en månad kvar innan hon åker hem, vem vet det kanske dröjer tolv år till innan dem ses nästa gång. Ångest på hög nivå!
Ska grilla lite, snacka skit och dricka vin. Det är så skönt att vi har en snäll hund som tycker om folk. Viggo älskar när det är fest. Fast han skulle gärna vilja att alla gick och la sig samtidigt så slipper han välja vart han ska vara.
Dags för dusch o sen tar jag med mig Mons Kallentoft och min varma vetekudde till sängen.

Mina killar är så fina.

Måste sammanfatta djurläget lite,
*Viggo, Norsk buhund på drygt 1 år.
* Rasmus katthane 8 år (flyttar hit på måndag)
*Elsa katthona 3 år (flyttar hit på måndag)
*Hönsgården består av: Chefstuppen som är Skånsk Blomme, Chefshönan som är blandras, 2 st Australorp hönor, 1st Dvärgkochin tupp, 1st Dvärgkochin höna, 3 st Australorpblandras hönskycklingar, 3st Skånska Blomme hönskycklingar och 2 st ljusa blandras hönskycklingar.
Chefhönan är den enda som hittills börjat värpa, hon ger oss ett fint litet ägg nästan varje dag.
Dvärgtuppen har precis börjat lära sig att gala, än så länge låter det som en elektriskt häst som gnäggar, lika som Josefins väckarklocka alltså. :-p
Hönsen trivs utmärkt i hönsgården men älskar framför allt att vara ute i trädgården o gå o picka överallt, häromdagen hittade jag cheferna bakom verkstaden. Blir jobbigt att jaga in dem om man har bråttom till jobbet lr nåt sånt.
Dom äter allt som vi ger dem, favorit just nu är potatisgratäng o vattenmelon.

Jag håller på att göra iordning en katthörna i ladugården då vi åker till Örebro o möter en tjej som heter Jenny på måndag o hämtar hennes två katter, både hennes pojkvän o sonen är allergiska så det funkar inte längre att hon har kvar dem. På Övergården kommer dom att få det bra, finns mycket att utforska o många möss att jaga.
Hoppas att det funkar bra.

Medan jag gör iordning katthörnan förbereder jag oss för dvärggetter. Försöker hitta några men har inte lust att åka ner till Skåne eller Småland för att hämta så det verkar dröja ett tag. Jag hoppas verkligen att vi hittar några innan sommaren är slut men det ser mörkt ut.

Orkar inte uppdatera hemsidan längre, den är så krånglig. Funkar inte att lägga in bilder i dagboksinläggen så jag måste göra ett fotoalbum varje gång jag vill lägga ut en bildo det blir för långsökt.
Så nu ska jag alltså göra som precis alla andra o blogga.
Jag tror ju verkligen inte att någon är intresserad av att läsa vad jag gör i mitt liv men någon fattig stackare utan liv kanske får för sig att det är en bra idé.
Kan ju alltid prova.
Blir ju bara fler o flera på Övergården så jag får mer o mer att berätta.
Hade hoppats på getter till helgen men dem var redan sålda. Verkar som att alla vill ha dvärggetter i mellansverige. Riktigt svårt att få tag på. Tråkigt.